top of page

Pris och stipendier 2022


Finska Konstföreningen delade ut närmare 300 000 euro till bildkonsten


Finska Konstföreningen delar årligen ut tretton viktiga konstpris: dukatpriset till en ung konstnär, hederspriset till en längre hunnen konstnär, tio William Thuring-pris till konstnärer i åldern 35–45 år samt Edvard Richter-litteraturpriset. Därtill beviljar föreningen stipendier åt unga konstnärer och konstskribenter. Prisens och stipendiernas sammanlagda belopp i år var 298 500 euro.



ROMA AUSKALNYTE Titled, 2017, C-print, 150 x 90 cm. Courtesy of the artist.

Dukatpriset till Roma Auskalnyte


Dukatpriset till en ung konstnär går i år till bildkonstnären Roma Auskalnyte, som arbetar i gränszonerna mellan olika konstarter. Prisbeloppet är 16 000 euro.Dukatpriset som instiftades 1858 är det äldsta konstpriset i Finland och samtidigt Finska Konstföreningens mest prestigefyllda pris.


Roma Auskalnyte (f. 1988 i Šilutė, Litauen) har en stark grafisk bakgrund som i de performativa verken framträder som konkreta spår och fördjupningar i hennes kropp. Verken kan uppstå i dialog med referenser till litteratur, bilder eller materiella ting så att avtrycket av en personlig fysisk handling får kopplingar till avtrycket av kulturella minnen.


Roma Auskalnyte utexaminerades som bildkonstmagister från Konstuniversitetets Bildkonstakademi 2016. Hon är bosatt och verksam i Helsingfors.



ROMA AUSKALNYTE Seer and the death of seer, 2021, video installation, 1:30 loop. Courtesy of the artist.


Hederspriset till Jan Kenneth Weckman


Hederspriset för ett betydande livsverk inom konsten tilldelades bildkonstnären Jan Kenneth Weckman. Prisbeloppet är 10 000 euro.


Jan Kenneth Weckman (f. 1946, Helsingfors) har under sin långa karriär blivit känd som en personlig och självständig grafiker, målare, skribent, konstdebattör och konstlärare. Teckning och skrift, deras textur och rumslighet flätas i hans verk in i varandra, om och om igen.Verken väcker aningar om någonting originellt och mystiskt, om hur all betydelse blir till skikt för skikt. Weckmans verk skapar fiktiva kartor, ett slags hemlig kunskap som endast bildkonsten kan försöka nå. Utmärkande för dem är alltid rörelse och förändring, att ständigt resa och upptäcka nytt snarare än stanna kvar vid uppnått mål.


Jan Kenneth Weckman studerade vid Fria konstskolan 1969 och Konstakademins skola 1969–1973. Konstdoktor blev han 2005. Han undervisade länge vid Konstindustriella högskolan. Weckman tilldelades Finska Konstföreningens Dukatpris 1978. Han är bosatt och verksam i Åbo.


JAN KENNETH WECKMAN Fullständig förklaring, 2022, olja på duk, 140 x 105 cm. FOTO: Jussi Tiainen


William Thuring-prisen


William Thurings stiftelse är Finska Konstföreningens viktigaste sponsor. Stiftelsens huvudpris och de nio individuella prisen ges utan ansökan till bildkonstnärer i åldern 35–45 år. Huvudprisets belopp är 14 000 euro, de övriga prisens 6 500 euro.


William Thuring-huvudpriset till Kholod Hawash


Kholod Hawash har bott och arbetat i Finland sedan 2018 och är idag bosatt i Esbo. Hon föddes 1977 i Basra i Irak och har också bott i Jordanien.


Hawash är textilkonstnär. Hon inledde sin karriär som tecknare men började sedan experimentera med olika slags sömnadsteknik som hon i barndomen lärt sig av sin mor. Hon gör alla verk för hand, fortfarande ofta sittande på golvet. Ett verk tar ett par månader att tillverka, och Hawash arbetar minst 3–4 timmar om dagen. Hennes verk föds ur den gamla hemtraktens tradition, landskap, hopp och minnen, och de bär på ett starkt budskap om respekt för kvinnan. Hawash har berättat att en viktig inspirationskälla för hennes konstnärliga arbete är hennes mor, som brukade sy täcken för vardagsbruk av återvunnet material. Också Hawash använder återvunnet material i sina verk.


Sommaren 2022 hade Kholod Hawash en separatutställning på Galleria Huuto, där hon via en blomsymbol granskade kvinnans relation till världen, miljön och hemlandet. Hawash har deltagit i många grupputställningar i sitt tidigare hemland och under de senaste åren även i Finland. Hösten 2022 medverkade hon också i en grupputställning på Tekniska museet.


Det centrala i Kholod Hawashs arbete är själva handarbetsprocessen. Hon kombinerar skickligt tradition och nutid och lyckas skapa en färgmättad värld av berättelser.



KHOLOD HAWASH Wild Song, 2022, hand-sewn fabric, 300 x 200 cm. Courtesy of the artist.

William Thuring-prisen


Följande nio bildkonstnärer tilldelades William Thuring-pris:


Ville Andersson (f. 1986, Pernå), Helsingfors / måleri, tuschteckning, fotografi

Sami Havia (f. 1982, Säkylä), Helsingfors / måleri, teckning

Viljami Heinonen (f. 1986, Tammerfors), Vesilax / oljemåleri

Jonna Kina (f. 1984, Villmanstrand), Helsingfors / video, ljud, installation, text, fotografi

Saija Kivikangas (f. 1984, S:t Michel), Lahtis / måleri

Ville Löppönen (f. 1980, Nyslott), Helsingfors / måleri

Raisa Raekallio (f. 1978, Kittilä) och Misha del Val (f. 1979, Bilbao, Spanien), Sirkka, Kittilä / måleri i samarbete

Anna Rokka (f. 1986, Delsbo, Sverige), Helsingfors / installation

Niina Villanueva (f. 1984, Tammerfors), Helsingfors / måleri, skulptur


VILLE LÖPPÖNEN Study for Guernica, 2022, akryl, olja och oljepastell på linne, 270 x 600 cm, privatsamling

VILJAMI HEINONEN Homeland, 2022, olja på duk, 180 x 150 cm


Edvard Richter-priset till Sofia Lahti och Jane Vuorinen


Finska Konstföreningen beviljar årligen ett Edvard Richter-litteraturpris för en ny högklassig bok eller artikel om bildkonst. Prisbeloppet är 10 000 euro.


I år gick priset till forskaren Sofia Lahti och konsthistorikern Jane Vuorinen som redigerat boken Piktorialismi – valokuvataiteen synty (Piktorialismen – fotokonstens födelse). Boken är utgiven av förlagsbolaget Parvs och Finlands fotografiska museum. Finska Konstföreningens litteraturnämnd vill med priset lyfta fram det redaktionella arbetets betydelse i utgivningen av bildkonstböcker.


Ämnet för boken, den för drygt hundra år sedan populära piktorialismen som förenar bildkonstens uttryck med fotografikonsten, vaknar i verket till liv som ett mångfasetterat fenomen. Boken består av artiklar skrivna av tretton skribenter. Texterna är noggrant utvalda så att varje skribents röst är igenkännbar samtidigt som de självständiga artiklarna redigerats så att de bildar en harmonisk helhet. Sammantaget har den utmärkta redigeringen resulterat i en elegant språkdräkt, även i bildtexterna.



FOTO: Sanna Peurakoski

VI år har Finska Konstföreningens litteraturnämnd fördjupat sig i ett brett urval konstlitteratur. I synnerhet många utställningskataloger och andra konstböcker som publicerats i samband med utställningar visade sig vara intressanta. De bästa av dem fungerar som självständiga verk också oberoende av den utställning de är kopplade till. En sådan bok är Ville Hänninens fackbok Käännekohta: kansitaiteen nousu 1950-60-luvuilla (Vändpunkt: pärmkonstens uppgång på 1950–60-talen), utgiven av Tavastehus konstmuseum i samband med utställningen Käännekohta (Vändpunkt). Essäsamlingen Jälki – kirjoituksia fotografiasta (Spår – artiklar om fotografi, Förlag S&S) med Hanna Weselius som redaktör förlitar sig på ett intressant och kreativt uttryck.


Det redaktionella arbetets betydelse framträdde klart i årets böcker. Förstklassigt redaktionellt arbete syns bland annat som mångsidig behandling av temat och som språklig stringens i texterna skrivna av en bred skara skribenter.


Skribenterna stöds av proffsig redigering. Med små resurser är det inte alla gånger möjligt att garantera ett engagerat redaktionellt arbete eller att avlöna en förlagsredaktör. Just förlagsredaktören och redaktören är emellertid de som hjälper skribenten att nå bästa möjliga resultat.


En kunnig redaktör skapar en trygg miljö för skribenterna. De kan då lita på att fel rättas, språkliga knutar öppnas och nya tankar får vingar som bär dem ända till mål.


Typiska problem i vår tids publikationsverksamhet är strama tidtabeller och bristande informationsgång. Skribenten vet inte alla gånger vilka andra texter en bok ska innehålla. Ofta är det också svårt att få feedback på den text som är under arbete. Ytterligare ett vanligt problem är att skribenten ges för kort tid och inte informeras om vare sig syftet med publikationen eller hur man inom det redaktionella arbetet försöker uppnå det.


Då redaktionsarbetet sköts väl har skribenten frid att skriva. Snabb reaktionsförmåga är då mindre viktig än förtänksamhet. Med en tillräckligt klar arbetsbeskrivning kan skribenten också tillåta sig att gå vilse.Omsorgsfullt redaktionellt arbete, såsom feedback i kombination med fakta- och språkgranskning, skapar en grundval för högklassig text.


Utgångspunkten är hög ambitionsnivå och högt ställda mål för både publikationen i sin helhet och varje enskild text, vare sig det är fråga om en bildtext, en kort utställningspresentation eller en egentlig artikel.



FOTO: Sanna Peurakoski



Stipendier till unga konstnärer


Trettio unga konstnärer fick ett stipendium på 6 000 euro. Totalt mottog föreningen 331 ansökningar. Stipendierna kan sökas av utbildade, högst 35 år gamla bildkonstnärer.


  1. Aho Miina (f. 1990, Helsingfors), Helsingfors / teckning, serigrafi

  2. Blomberg Lotta (f. 1990, Kuopio), Helsingfors / fotografi, video, rya

  3. Bruel Océane (f. 1991, Montpellier, Frankrike), Helsingfors / skulptur, installation

  4. Fleischmann Dominik (f. 1989, Würzburg, Tyskland), Helsingfors / fotografi

  5. Fox Maija (f. 1998, Storbritannien), Helsingfors / skulptur

  6. Heikkinen Joa (f. 1992, Jyväskylä), Åbo / video, fotografi

  7. Heinonen Toûa (f. 1990, Jyväskylä), Tammerfors / installation, performance

  8. Heinänen Pauliina (f. 1992, Helsingfors), Helsingfors / fotografi

  9. Helenius Venla (f. 1989, Åbo), Helsingfors / videokonst

  10. Hemmilä Heidi / Hemuloordi (f. 1989, Tammerfors), Helsingfors / keramik, videokonst

  11. Itälinna Roope (f. 1990, Björneborg), Åbo / måleri

  12. Jasu Appu (f. 1987, Tammela), Helsingfors / video, fotografi, ljud

  13. Jula Henna (f. 1990, Åbo), Helsingfors / måleri

  14. Kevarinmäki Eetu (f. 1993, Seinäjoki), Helsingfors / konceptkonst

  15. Kiviniemi Ville (f. 1986, Vanda), Åbo / teckning

  16. Kojonen Maria (f. 1989, Alahärmä), Helsingfors / fotografi, video, text

  17. Krage Annaliisa (f. 1993, Kiel, Tyskland), Esbo / måleri

  18. Kuokkanen Essi (f. 1991, Pieksämäki), Helsingfors / måleri

  19. Leinonen Ari-Pekka (f. 1988, Paltamo), Helsingfors / ljudkonst

  20. Leskinen Kira (f. 1987, Helsingfors), Helsingfors / scannerbaserad fotografi och tuftning

  21. Murphy Aaro (f. 1991, Jyväskylä), Amsterdam / skulptur, installation, ljud

  22. Niskala Jenni (f. 1990, Lahtis), Helsingfors / tryckteknik (rulle, träsnitt, mokulitografi)

  23. Paananen Rainer (f. 1990, Vanda), Vanda / fotografi, ljud, installation

  24. Reuter Oliver (f. 1994, Pargas), Helsingfors / teckning, måleri

  25. Räinä Harriina (f. 1989, Kemi), Helsingfors / konstgrafik, fotografi, skulptur

  26. Sarpaniemi Emma (f. 1993 Helsingfors), Helsingfors / fotografi

  27. Tanttu Ananya (f. 1994, Helsingfors), Helsingfors / fotografi, rörlig bild, installation

  28. Toivonen Jenni (f. 1993, Tammerfors), Lissabon och Helsingfors / fotografi, rörlig bild, installation

  29. Zhiyu Xiao (f. 1995, Hu Nan, Kina), Helsingfors / måleri, installation

  30. En av stipendiaterna gav inte tillstånd att publicera sina uppgifter.


RAINER PAANANEN Playing A Round, 2021, pigmenttryck, 70 x 51 cm


Signe Tandefelt-stipendierna


Signe Tandelfel-stipendierna åt bildkonstkritiker och andra som skriver om bildkonst beviljas för projekt som främjar skriftlig aktivitet och berikar den skriftliga kulturen på bildkonstens område. I år mottogs 22 ansökningar. Åtta sökande beviljades sammanlagt 10 000 euro.


  1. Ahokas Kukka-Maria (f. 1987, Vanda) Vanda / 1 000 € / artikelsamling för unga med intervjuer av bildkonstnärer som i sin konst behandlar klimatkrisen

  2. Hagman Henri (f. 1974, Uleåborg), Rovaniemi / 1 000 € / slutförande av en konstpolitisk och konstteoretisk essäsamling

  3. Helenius Elisa (f. 1981, Helsingfors), Helsingfors / 1 500 € / resestipendium för resa till biennalen i Gwangjun i Sydkorea

  4. Hänninen Ville (f. 1976, Jyväskylä), Helsingfors / 1 690 € / för skrivande av essäsamling om tecknade serier

  5. Kangasvuo Jenny (f. 1975, Helsingfors), Uleåborg / 1 000 € / fyra recensioner av bildkonstevenemang i Norra Österbotten till Kulturtidskriften Kaltio

  6. Kihlman Asta (f. 1977, Åbo), Åbo / 1 500 € / resestipendium till New York för att stifta bekantskap med stadens konstfält och delta i konstevenemanget Frieze New York

  7. Mustekala rf / 1 560 € / honorar för konstrecensioner och essäer, ersättning för redaktionellt arbete

  8. Uoti Jaakko (f. 1987, Helsingfors), Helsingfors / 750 € / resestipendium för resa till biennalen RIBOCA3 och utforskning av konstfältet i Lettland och Litauen


Henri Hagman skriver. FOTO: Päivi Kallio


Om Finska Konstföreningen


Finska Konstföreningen, grundad 1846, stöder finsk bildkonst och arbetar för att göra den känd och för att främja förutsättningarna för konstutövande. Konstföreningens styrelse fattar beslut om de årliga prisen och stipendierna på förslag av nämnderna.

Dukatpriset, Hederspriset, stipendierna till unga konstnärer:


Stipendie- och prisnämnden: bildkonstnär Antti Tanttu (ordf.), bildkonstnär Heini Aho, bildkonstnär Susanne Gottberg, fil.mag. Pessi Rautio och docent, fil.mag. Riikka Stewen.


Edvard Richter-priset, Signe Tandefelt-stipendierna:


Litteraturnämnden: kritiker, fil.lic. Asko Mäkelä (ordf.), kritiker, bildkonstmagister Helen Korpak och kritiker, fil.dr Sini Mononen.


William Thuring-prisen:


William Thuring-prisnämnden: Kritiker, fil.lic. Asko Mäkelä (styrelsens vice ordförande) och fil.kand. Päivi Karttunen (styrelseledamot).


Comments


bottom of page