Edvard Richter-priset ges för högklassiga skriftställningar om konst. Prisbeloppet är 10 000 euro. I år gavs dessutom tre hedersomnämnanden.

Då juryn (kritiker Sini Mononen, bildkonstnär Johanna Lecklin och kritiker Asko Mäkelä, ordförande) dryftade Richter-priset 2019 diskuterade man samtidigt nuläget inom bildkonstrelaterade skriftställningar. I många års tid har högklassig konsthistorisk grundforskning om konstnärer bedrivits. Denna forskning har emellertid fokuserat snarast på biografiska verk som beskriver konstnärens liv, medan analys och tolkning av själva konsten har fått en blygsammare roll. Men också studier i konstens substans behövs som grundval för framtidens biografiska verk. Sällan har någon emellertid lyckats lyfta fram nya eller mindre kända drag i mycket berömda konstnärers produktion. Årets mottagare av Richter-priset har den förmågan.

Esoterism eller andlighet är ett ämne som under senaste år tangerats i flera konsthistoriska undersökningar. I Finland har vi en tradition på det området. Åbo Akademi-professorn Sixten Ringboms studie av Wassily Kandinsky, The Sounding Kosmos (1970), är en absolut internationell klassiker på området. Svenska Hilma af Klint som visades på Konsthallen 2014 har väckt internationellt intresse för esoterism som fortfarande är vitt förekommande också i film, litteratur och musik.

 

RICHTER-PRISET TILL NINA KOKKINEN

Edvard Richter-priset går till fil.dr Nina Kokkinen (f. 1978) för verket Totuudenetsijät: Esoteerinen henkisyys Akseli Gallen-Kallelan, Pekka Halosen ja Hugo Simbergin taiteessa (Vastapaino) (Sanningssökarna: Esoterisk andlighet i Akseli Gallen-Kallelas, Pekka Halonens och Hugo Simbergs konst). Kokkinen, som är konstmagister från Lapplands universitet och tidigare i år disputerade i religionsvetenskap vid Åbo universitet, skriver på ett utomordentligt språk om de mångfaldigt genomanalyserade konstnärerna ur en ny synvinkel och granskar deras produktion på ett lika mångsidigt som entusiasmerande sätt. Boken är ett uppfriskande undantag i den personhistoriskt fokuserade konsthistoriska litteraturen. Verket som utgivits på Tammerforsförlaget Vastapaino är skickligt genomförd vad gäller både språkdräkt och temabehandling. Kunnig hantering av ett omfattande källmaterial kombineras med insiktsfull analys och rikt språk. Kokkinens verk är ett utmärkt exempel på hur konst- och kulturhistorisk forskning kan presenteras för läsaren på ett levande, flerstämmigt och medryckande sätt. Med utgångspunkt i sin forskning kuraterade Kokkinen också förra sommarens utställning Själens öga på Gallen-Kallela Museet.

Nina Kokkinen. Foto: Patrik Rastenberger

 

HEDERSOMNÄMNANDEN

Ett hedersomnämnande går till kuratorn vid stiftelsen Pro Artibus, fil.dr Juha-Heikki Tihinen (f. 1973) från Helsingfors för hans essäer i konstkataloger där han dryftar konstnärer på ett djupare plan än normalt. Ett utmärkande drag för Tihinens texter är referenserna till konsthistorien och andra konstarter som han tankemässigt kombinerar med tematiken hos de konstnärer han skriver om. Tihinen är en skicklig essäist som i sina texter lyckas föra samman även överraskande synvinklar på ett naturligt sätt. Hans texter representerar den absoluta toppen inom inhemsk katalogessäistik. Juryn läste i år två katalogessäer av Tihinen, ”Varjojen ja heijastusten maailmassa: Päivikki Kallion melankolisesta taiteesta (”I skuggornas och reflexionernas värld: om Päivikki Kallios melankoliska konst) (i verket Päivikki Kallio: Havaintojen näyttämöt, Parus Verus) samt ”Susanne Gottbergin visuaalinen maailmankaikkeus” (”Susanne Gottbergs visuella kosmos” (i verket Susanne Gottberg: Kolmas tekijä, Parvs).

Ett andra hedersomnämnande går till den Helsingforsbaserade webbsidan Seiskan pojat (https://seiskanpojat.home.blog/). På webbsidan skriver kritikern Matti Tuomela (f. 1990) och estetikern Petteri Enroth (f. 1985) konstkritik i form av dialog. Seiskan pojat driver den experimentella dialogiska kritiken långt. Diskussionerna rör sig över ett brett spektrum från samtidskonst till film och från opera till tv. Skribenterna lyckas i sitt ambitiösa uppdrag: att kombinera lättsamhet, teoretiskt djup och personlig erfarenhet.

Ett tredje hedersomnämnande går till fil.dr Harri Kalha (f. 1962) för boken Sukupuolen sotkijat: Queer-kuvastoa sadan vuoden takaa (Könsförvirrarna: Queer-bilder för hundra år sedan) (Parvs). Kalha skriver ned samma kluriga och gycklande stil som man i visuell form ser i vykort från tidigt 1900-tal med sexuellt lekfulla motiv. Hans mångåriga projekt där han studerar vykort har gjort den marginella konsthistoriska forskningen populär bland den breda publiken. I sina skriftställningar lyckas Kalha väcka en över hundra år gammal tradition till liv och visa hur marginella fenomen i historien kan stå överraskande nära samtidsmänniskan.

Juha-Heikki Tihinen, Nina Kokkinen och Seiskan pojat: Matti Tuomela och Petteri Enroth. Foto: Patrik Rastenberger