Foto: Veikko Somerpuro

Edvard Richter-priset till en konstskribent delades nu ut för första gången. Priset ersätter litteraturpriset som delades ut 1984–2017. Prisbeloppet är 10 000 euro. I år beviljades dessutom tre hedersomnämnanden.

Edvard Richter-prisen fokuserar mer än tidigare på skribenterna och på högklassiga konsttexter på alla publikationsplattformar. Från ett rent bokpris har man övergått till ett pris som beaktar en skriftställares arbete i ett vidare perspektiv. Konstskribenterna är idag ofta verksamma på flera olika publikationsplattformar, såsom dagstidningar, små publikationer, manifest och pamfletter samtidigt som webbpublicering blir allt viktigare.

I år har det utkommit färre inhemska böcker än tidigare om konstnärer bosatta i Finland och deras produktion. Om fotokonst publiceras däremot många böcker utomlands. Utgivningen av konstböcker framstår som oroväckande smal. Vissa former av konstrelaterade skriftställningar tycks helt har försvunnit. Richterprisets jury saknade exempelvis antologier med enskilda skribenters samlade recensioner. I förlagsvärlden kan nya trender skönjas: tyngdpunkten inom bildkonstböcker har förskjutits från den traditionella förlagsbranschen till förlaget Parvs och till universitetspublikationer. Juryn är oroad över att det blivit allt svårare att få tag på böckerna. I exempelvis museernas bokhandlar ser man knappast något större utbud av konstlitteratur.

*

EDVARD RICHTER-PRISET: HELEN KORPAK (F. 1989, HELSINGFORS), HELSINGFORS

Helen Korpak behärskar många kritikformer. Hon skriver såväl kärnfull och träffsäker konstkritik som känslig och nyansrik essäistik i Hufvudstadsbladet. Tidningen är värd en eloge för att den låter skribenten dryfta konst också i långa och mer sammansatta texter.

Helen Korpak lyckas i sina artiklar penetrera konstteorin och på ett levande sätt påvisa enskilda konstverks konsthistoriska kopplingar. Likt en essäist vandrar hon långa sträckor i konstverkets sällskap och öppnar upp ständigt nya vyer för läsaren. Korpaks texter andas rymd och visar på en värld som sporrar oss att begrunda konsten. Trots att kritik av samtidskonst ofta är strikt bunden lyckas Korpak skriva luftiga texter utan att förlora greppet om substansen. Exempelvis i sin essäistiska kritik Exponerad – om Noora Sandgrens fotografier (Hbl 30.9.2018) närmar sig Korpaks nyansrika stil en textform som är på utdöende i vår tids journalistik, den konstteoretiska essän.

Helen Korpak. Kuva: Theo Elias

*

HEDESOMNÄMNANDEN

HELENA RUUSKA

I sin bok Hugo Simberg, Pirut ja enkelit (WSOY, 2018) går Helena Ruuska i dialog med tidigare forskning utan att för den skull vara akademiskt inkrökt. Boken lyckas på ett lysande sätt med det som många konstnärsbiografier bara kan hoppas på: källorna, bildredigeringen, layouten och registret är klanderfritt genomförda, forskningen är minutiös och språket levande. Verket är skrivet i klartext och ger en mångfasetterad skildring av Hugo Simbergs liv.

Litteraturnämndens ordförande Asko Mäkelä. Foto: Veikko Somerpuro

Asko Mäkelä gratulerar Helena Ruuska. Foto: Veikko Somerpuro

 

EDIT-MEDIA

Edit-media ger ut en webbtidning som på ett fräscht sätt kompletterar de traditionella bildkonsttidskrifterna. Artiklarna är analytiskt sakkunniga och skrivna med journalistiskt grepp. Förutom konstverken lyfter Edit-media fram också konstnärer och andra personer i sina mångsidiga artikelserier. Webbtidningen som grundades 2014 av en grupp kompisar har snabbt kommit att spela en central roll bland finska konsttidskrifter. Tidningen omdanar fältet genom att visa vad skriftställningar kring konst kunde vara.

JUHO KUORIKOSKI

Med sin bok Pelitaiteen manifesti (Gaudeamus, 2018) placerar Juho Kuorikoski dataspelen på konstens karta. Boken åskådliggör hur spelbranschen involverar en mångfald konstarter, och den kopplar också på ett sakkunnigt sätt samman dataspelen med andra speltraditioner. Pelitaiteen manifesti är den första övergripande inhemska publikationen i ämnet.

*

Medlemmarna i litteraturnämnden 2018 var fil.lic. Asko Mäkelä (ordf.), konstkritiker Heikki Kastemaa och konstkritiker Sini Mononen.