LITTERATURPRISET 10 000 €
Ville Hänninen: Kirjan kasvot. Sata vuotta suomalaisia kirjankansia. (Bokens anlete. Hundra år av finska bokomslag.) (SKS, 2017)

Om pärmbilden till Mauri Kunnas första Jyckebergabok Koiramäen talo (1980) konstaterar Ville Hänninen: ”Av de första Jyckebergaböckerna ser man att Kunnas har velat reda ut saker och ting för sig själv. En bättre inspirationskälla för en berättelse finns inte.” Det kunde sägas också om Ville Hänninens bok. Han berättar entusiastisk om Finlands allmänna historia, idé- och kulturhistoria, konstnärer, stilar och bakgrunder – allting med utgångspunkt i bokomslag. Han synliggör hur bildens bortglömda historia ofta är en del av vårt kollektiva minne. Boken ger ett nytt perspektiv också på böckernas och litteraturens historia.


HEDERSOMNÄMNANDE

Konstföreningens litteraturnämnd vill dessutom uppmärksamma en publikationsserie och fyra böcker med ett hedersomnämnande.

Sezgin Boynik (huvudred.): Rab-Rab: Journal of Political and Formal Inquiries in Art

Rab-Rab är en publikationsserie som årligen publicerar nyutgivningar av klassiska texter inom konstteori samt nya klassiker. Varje nummer av Rab-Rab bjuder på ett rikligt läspaket som tål tidens tand och även lämpar sig för djupare läsning. Publikationerna sammanför texter av konstnärer, forskare och filosofer. Ibland handlar det om filosofiska texter, ibland om inlägg som exempelvis kan anta skepnaden som överraskande textkonstverk. Rab-Rabs chefredaktör Sezgin Boynik kuraterar en högklassig konstdiskurs utan motstycke på konsttidningsfältet i Finland.

Yrjö Sepänmaa, Liisa Heikkilä-Palo, Virpi Kaukio (toim.): Vihreä päänsärky (Grön huvudvärk) (Maahenki, 2017)

Vihreä päänsärky studerar relationen mellan naturen och konsten via grön färg. Bokens elva berättelser fokuserar på olika aspekter av grönt: doft, klang, haptik, nyanser. Verket erbjuder nya infallsvinklar till hur vi ser på landskap, miljö och konst. Samtidigt sammanför det olika former av ekokritisk samtidskonst. Ritva Kovalainens bildredigering och grafiska formgivning växer till något mer än blott ett kommenterande element: det bildar en självständig, poetisk helhet.

Jyrki Siukonen: Kaksi tornia. Kuvanveisto ja politiikka sosialistisen rakentamisen aikakaudella. (Två torn. Skulptur och politik under det socialistiska byggandets epok.) (Taideyliopiston Kuvataideakatemia, 2016)

Jyrki Siukonens studie berättar om två monument: Vladimir Tatlins Modell till monument till Tredje internationalen (1920) och Vera Muchinas Arbetare och kolchoskvinna (1937). Verken speglar övergången från socialistisk entusiasm till Stalins diktatur i Sovjetunionen. Siukonen har forskat i originalkällor och jämför de två verkens tillblivelse och bakgrund med varandra. Han skriver insiktsfullt och öppnar ibland på ett sarkastiskt sätt nya perspektiv på ett tema som kartlagts endast obetydligt i Finland.

Teemu Mäki: Taiteen tehtävä. Esseitä. (Konstens uppgif. Essäer.) (Into Kustannus Oy, Latvia 2017)

Bildkonstnär Teemu Mäki är känd som en skicklig skribent. Hans essäsamling Taiteen tehtävä dryftar konst som njutning men ignorerar inte heller det samhälleliga perspektivet. Bokens teman gäller både världsåskådning och olösta problem, icke minst klimatuppvärmningen. Visdom är ett undervärderat mål i vår tid. Om vi alla likt Mäki skulle försöka veta mer kunde vi tro mindre. Här har kritisk konst en viktig uppgift. Boken innehåller också en förträfflig, kort men djuplodande essä om konstnärlig forskning.

Mari Tossavainen: Emil Wikström. Kuvien veistäjä. (Emil Wikström. Huggare av bilder.) (SKS, Riika 2016)

Mari Tossavainens bok om bildhuggaren Emil Wikström tecknar konstnärens biografi via dennes egna självreflexioner. Tossavainen har gått igenom Wikströms exceptionellt omfattande korrespondens och ger med dess hjälp en bredare blick över det tidiga 1900-talets kultur. Det var under den tiden Finlands självständighet formades, och Emil Wikström spelade en viktig roll som illustratör av målen för denna strävan.

 


Finska Konstföreningens litteraturnämnd 2017 består av FL Asko Mäkelä (ordf.), bildkonstkritiker Heikki Kastemaa och bildkonstkritiker Sini Mononen.

Föreningens litteraturpris som delats ut 1984–2017 omvandlas 2018 till ett Edvard Richter-pris som utan ansökan tilldelas en kritiker som skriver om konst.