Finska Konstföreningen delar årligen ut tretton betydande konstpris samt stipendier till unga konstnärer och konstkritiker. Prisens och stipendiernas sammanlagda belopp är 298 500 euro.

Dukatpriset till en ung konstnär gick i år till Elina Autio som arbetar i gränszonen mellan måleri, skulptur och installation. Hederspriset för en ståtlig karriär inom konsten tilldelades skulptören Kari Cavén. William Thuring-prisen ges åt konstnärer i åldern 35–45 år. I år går Thuring-huvudpriset till Jani Ruscica som i sina multimediala verk kombinerar olika konstarter. Edvard Richter-priset till konstskribenter delades nu ut för första gången. Det gick till kritikern Helen Korpak.


DUKATPRISET
Elina Autio (f. 1985, Tammerfors), Valkeakoski

Elina Autio upprepar aldrig någonting välbekant i sina verk utan skapar ett helt nytt språk: hon arbetar i en stark dialog med materialet, lämnar spår i det och visar det i en ny kontext utan att ändå förstöra dess ursprungliga väsen. Ofta bygger Autio sina skulpturala målningar av alldagliga förpackningsmaterial som hon förädlar till högklassig konst. Verken är samtidigt totalt materiella och totalt immateriella: det konceptuella i dem finns oskiljaktigt närvarande, både visuellt och materiellt.

Elina Autio utexaminerades som konstmagister från Konstuniversitetets Bildkonstakademi 2014.

Dukatpriset som instiftades 1858 är det äldsta konstpriset i Finland och samtidigt Finska Konstföreningens mest traditionsrika pris. Det tilldelas en särskilt meriterad ung bildkonstnär som är högst 35 år gammal. Prisbeloppet är 16 000 euro.

Elina Autio: Sideways 1, Galleria Sculptor, 2018. Kuva: Titus Verhe


HEDERSPRISET
Kari Cavén (f. 1954, Nyslott), Helsingfors

Kari Cavén är förtjust i föremål och älskar att arbeta med sina händer. Han har förnyat skulpturkonstens formspråk genom att i sina verk använda bortkastade föremål, återvinningsmaterial och skrot som han ger ett nytt liv genom att forma dem till föreställande objekt på ett insiktsfullt och finurligt sätt som väcker glatt överraskande associationer. De mångtydiga och verbalt lekfulla verknamnen belyser verkens innehåll och bildar en viktig del av Cavéns konst. Verken utstrålar en melankolisk humor och en egendomlig, personlig poesi.

Kari Cavén studerade måleri vis Fria konstskolan 1976–1977 och fortsatte sedan sina konststudier vid Konstindustriella högskolan (numera Aalto-universitetets högskola för konst och design) och Konstakademins skola (numera Konstuniversitetets Bildkonstakademi) 1978–1982. Han representerade Finland på Venedigbiennalen 1995 och tilldelades Pro Finlandia-medaljen 2014.

Hederspriset ges som en utmärkelse åt en konstnär som redan länge varit verksam inom konsten. Prisbeloppet är 10 000 euro.

Kari Cavén, Höjdskräck, 2018, 50 x 100 cm


WILLIAM THURING-PRISEN

William Thurings stiftelse är Finska Konstföreningens viktigaste sponsor. William Thuring-prisen – ett huvudpris och nio övriga Thuring-pris – tilldelas bildkonstnärer i åldern 35–45 år. Medlen för prisen ingår i stiftelsens årliga donation till Finska Konstföreningen. Huvudprisets belopp är 14 000 euro, de övriga prisens 6 500 euro.

WILLIAM THURING-HUVUDPRISET
Jani Ruscica (f. 1978, Nyslott), Helsingfors

Jani Ruscica har arbetat med video, fotografi, teater och musik som han kombinerar så att resultatet varken kan eller bör definieras inom ramen för någon bestämd konstart. I hans konst får en och samma betydelse olika skepnader. Det intressanta i hans verk är hur olika slags fenomen och ting överförs till olika medier. Ruscicas konst dryftar frågor kring betydelse, repetition, lån och därmed också ursprung. I sina verk Conversation in Pieces och Flatlands har han också gett prov på sin förmåga till kreativt samarbete mellan konstnärer inom olika genrer.

Jani Ruscica tillbringade sin barndom i Italien och flyttade till Finland vid elva års ålder. Konst har han studerat både i Storbritannien och Finland: vid Chelsea College of Art and Design och vid Bildkonstakademin i Helsingfors.

Jani Ruscica: Flatlands, 2018, custom made objects, musicians. Photo: Petr Viksna

 

WILLIAM THURING-PRISEN

Erika Adamsson (f. 1973, Åbo), Åbo; måleri
Erno Enkenberg (f. 1975, Hyvinge), Esbo; måleri
Jan Ijäs (f. 1975, Jyväskylä), Helsingfors; mediekonst, film
Pekka & Teija Isorättyä (båda f. 1980, Torneå), Esbo; skulptur, installation
Liisa Lounila (f. 1976, Helsingfors), Helsingfors; video, fotografi, måleri
Teemu Mäenpää (f. 1977, Kotka), Helsingfors; måleri
Rauha Mäkilä (f. 1980, Helsingfors), Helsingfors; måleri
Alina Sinivaara (f. 1978, Helsingfors), Helsingfors; måleri
Camilla Vuorenmaa (f. 1979, Tammerfors), Helsingfors; måleri


EDVARD RICHTER-PRISET OCH HEDERSOMNÄMNANDEN

Edvard Richter-priset till en konstskribent delades nu ut för första gången. Priset ersätter litteraturpriset som delades ut 1984–2017. Prisbeloppet är 10 000 euro. I år beviljades dessutom tre hedersomnämnanden.

Edvard Richter-prisen fokuserar mer än tidigare på skribenterna och på högklassiga konsttexter på alla publikationsplattformar. Från ett rent bokpris har man övergått till ett pris som beaktar en skriftställares arbete i ett vidare perspektiv. Konstskribenterna är idag ofta verksamma på flera olika publikationsplattformar, såsom dagstidningar, små publikationer, manifest och pamfletter samtidigt som webbpublicering blir allt viktigare.

I år har det utkommit färre inhemska böcker än tidigare om konstnärer bosatta i Finland och deras produktion. Om fotokonst publiceras däremot många böcker utomlands. Utgivningen av konstböcker framstår som oroväckande smal. Vissa former av konstrelaterade skriftställningar tycks helt har försvunnit. Richterprisets jury saknade exempelvis antologier med enskilda skribenters samlade recensioner. I förlagsvärlden kan nya trender skönjas: tyngdpunkten inom bildkonstböcker har förskjutits från den traditionella förlagsbranschen till förlaget Parvs och till universitetspublikationer. Juryn är oroad över att det blivit allt svårare att få tag på böckerna. I exempelvis museernas bokhandlar ser man knappast något större utbud av konstlitteratur.

 

EDVARD RICHTER-PRISET
Helen Korpak (f. 1989, Helsingfors), Helsingfors

Helen Korpak behärskar många kritikformer. Hon skriver såväl kärnfull och träffsäker konstkritik som känslig och nyansrik essäistik i Hufvudstadsbladet. Tidningen är värd en eloge för att den låter skribenten dryfta konst också i långa och mer sammansatta texter.

Helen Korpak lyckas i sina artiklar penetrera konstteorin och på ett levande sätt påvisa enskilda konstverks konsthistoriska kopplingar. Likt en essäist vandrar hon långa sträckor i konstverkets sällskap och öppnar upp ständigt nya vyer för läsaren. Korpaks texter andas rymd och visar på en värld som sporrar oss att begrunda konsten. Trots att kritik av samtidskonst ofta är strikt bunden lyckas Korpak skriva luftiga texter utan att förlora greppet om substansen. Exempelvis i sin essäistiska kritik Exponerad – om Noora Sandgrens fotografier (Hbl 30.9.2018) närmar sig Korpaks nyansrika stil en textform som är på utdöende i vår tids journalistik, den konstteoretiska essän.

Helen Korpak. Kuva: Theo Elias

 

HEDERSOMNÄMNANDEN

Helena Ruuska

I sin bok Hugo Simberg, Pirut ja enkelit (WSOY, 2018) går Helena Ruuska i dialog med tidigare forskning utan att för den skull vara akademiskt inkrökt. Boken lyckas på ett lysande sätt med det som många konstnärsbiografier bara kan hoppas på: källorna, bildredigeringen, layouten och registret är klanderfritt genomförda, forskningen är minutiös och språket levande. Verket är skrivet i klartext och ger en mångfasetterad skildring av Hugo Simbergs liv.

Edit-media

Edit-media ger ut en webbtidning som på ett fräscht sätt kompletterar de traditionella bildkonsttidskrifterna. Artiklarna är analytiskt sakkunniga och skrivna med journalistiskt grepp. Förutom konstverken lyfter Edit-media fram också konstnärer och andra personer i sina mångsidiga artikelserier. Webbtidningen som grundades 2014 av en grupp kompisar har snabbt kommit att spela en central roll bland finska konsttidskrifter. Tidningen omdanar fältet genom att visa vad skriftställningar kring konst kunde vara.

Juho Kuorikoski

Med sin bok Pelitaiteen manifesti (Gaudeamus, 2018) placerar Juho Kuorikoski dataspelen på konstens karta. Boken åskådliggör hur spelbranschen involverar en mångfald konstarter, och den kopplar också på ett sakkunnigt sätt samman dataspelen med andra speltraditioner. Pelitaiteen manifesti är den första övergripande inhemska publikationen i ämnet.


STIPENDIER TILL UNGA KONSTNÄRER

Trettio unga konstnärer fick ett 6 000 euros stipendium. Totalt mottog föreningen 260 ansökningar. Stipendierna kan sökas av utbildade, högst 35 år gamla bildkonstnärer.

1. Milla Aska (f. 1993, Sodankylä), Helsingfors; måleri
2. Andreas Behn-Eschenburg (f. 1988, Zürich, Schweiz), Helsingfors; måleri, grafik, 3D-objekt
3. Mirza Cizmic (f. 1985, Banja Luka, Bosnien och Hercegovina), Vanda; måleri
4. Riikka Gröndahl (f. 1989, Villmanstrand), Göteborg, Sverige; video, ljud, text
5. Mikko Haapoja (f. 1984, Helsingfors), Helsingfors; mediekonst, ljud, installation, performance
6. Kaija Hinkula (f. 1984, Kuopio), Uleåborg; måleri
7. Felicia Honkasalo (f. 1986, Sjundeå), Helsingfors; fotografi, installation, mediekonst, skulptur
8. Aapo Huhta (f. 1985, Haapajärvi), Helsingfors; fotografi, video, fotoböcker
9. Henrik Härkönen (f. 1989, Joutseno), Vanda; skulptur, installationskonst
10. Tekla Inari (f. 1984, Helsingfors), Helsingfors; fotografi, text, fotoböcker
11. Noora Isoeskeli (f. 1982, Åbo), Åbo; fotografi, måleri, teckning
12. Lasse Juuti (f. 1990, Tammerfors), Esbo; måleri, installation
13. Minna-Kaisa Kallinen-Paaso (f. 1984, Helsingfors), Helsingfors; text, ljud, utövande konstarter, video, installation
14. Joel Karppanen (f. 1993, Rovaniemi), Kemi; fotografi, video
15. Hermanni Keko (f. 1987, Storkyro), Helsingfors; måleri
16. Tuomas Linna (f. 1985, Keitele), Helsingfors; fotografi, video, ljud, text
17. Jan Lütjohann (f. 1987, Kiel, Tyskland), Helsingfors; skulptur
18. Mari Mäkiö (f. 1982, Tammerfors), Helsingfors; fotografi, video, ljud, installation
19. Anne Naukkarinen (f. 1987, Träskända), Helsingfors; performance, ljud, installation
20. Akuliina Niemi (f. 1987, Tusby), Helsingfors; installation, tvärkonst, konceptkonst, mediekonst
21. Vili von Nissinen (f. 1987, Tammerfors), Helsingfors; performance, video, teckning
22. Suvi Nurmi (f. 1982, Esbo), Helsingfors; installation, kollektiv konst, platsspecifik konst
23. Okko Pöyliö (f. 1989, Åbo), Helsingfors; teckning
24. Sebastian Reis (f. 1985, Horn, Österrike), Helsingfors; måleri, fotografi, skulptur
25. Hemmo Siponen (f. 1991, Helsingfors), Helsingfors; måleri, video, annat
26. Joel Slotte (f. 1987, Karleby), Helsingfors; måleri, teckning, keramik, skulptur
27. Maija Tammi (f. 1986, Lundo), Helsingfors; fotografi, video, installation
28. Juhani Tuomi (f. 1983, Tammerfors), Tammerfors; måleri
29. Toni Vallasjoki (f. 1984, Lahtis), Helsingfors; fotografi, skulptur, konstnärsböcker, kuratering
30. En av stipendiaterna gav inte tillstånd att publicera uppgifterna.


EDVARD RICHTER-STIPENDIER

Resestipendierna till konstkritiker gick i år till tio skribenter. Det sammanlagda stipendiebeloppet var 10 000 euro.

1. Mira Arkko (f. 1983), Tavastehus: 1 400 €, Sapporo, Japan
2. Camilla Granbacka (f. 1972), Borgå: 850 €, Venedigbiennalen
3. Marja-Terttu Kivirinta (f. 1948), Helsingfors: 1 000 €, Taipei, Taiwan
4. Seppo Metso (f. 1954), Helsingfors: 850 €, Venedigbiennalen
5. Anu Pasanen (f. 1983), Åbo: 1 400 €, Tyskland, Frankrike, Storbritannien
6. Maaria Salo (f. 1968), Tammerfors: 850 €, Venedigbiennalen
7. Olli Sorjonen (f. 1981), Joensuu: 800 €, London
8. Jari Tamminen (f. 1976), Helsingfors: 800 €, Amsterdam
9. Jaakko Uoti (f. 1987), Helsingfors: 850 €, Venedigbiennalen
10. Jane Vuorinen (f. 1986), Åbo: 1 200 €, Rencontres d’Arles, Paris Photo


OM FINSKA KONSTFÖRENINGEN OCH DESS NÄMNDER

Finska Konstföreningen grundades 1846. Dess syfte är att stödja finländsk bildkonst och främja kännedomen om och utövandet av bildkonst. Föreningen stöder framför allt unga begåvade bildkonstnärer i början av sin karriär. Föreningen ordnar regelbundet separat- och temautställningar av finsk konst samt evenemang i anslutning till dem. I samband med utställningarna publicerar föreningen också konstlitteratur.

Konstföreningens styrelse fattar på förslag av nämnderna beslut om de årliga prisen och stipendierna. Föreningens stipendie- och prisnämnd (ordf. Antti Tanttu; Heini Aho, Susanne Gottberg, Hanna Johansson och Pessi Rautio) föreslår mottagarna av Dukatpriset, hederspriset och stipendierna till unga konstnärer. Mottagare av William Thuring-prisen förslås av ordförande för Finska Konstföreningens styrelse Lasse Saarinen och vice ordförande Päivi Karttunen. Litteraturnämnden (ordf. Asko Mäkelä; Heikki Kastemaa och Sini Mononen) föreslår mottagarna av litteraturpriset och Richter-stipendierna.

Mer information och bilder: byråsekreterare Anna Kinnunen, tfn 045 7731 4315, anna.kinnunen(a)taidehalli.fi